Fars dag

14e November och alla pappors dag. Jag måste börja med att säga att jag älskar min pappa jättemycket. Jag känner att vi har kommit varandra närmare sen jag flyttade ner till Halmstad, kanske för att man tar varandra så förgivet när man bor nära men också säkert för att jag behöver min familj mer nu på ett annat sätt sen jag blev ensam och bor så långt bort, två svåra saker som hände samtidigt. Jag kommer ihåg förra årets fars dag, då hade jag två pappor som jag älskade. I år fick jag bara uppvakta en, för jag har bara en kvar i mitt liv. Jag sörjer enormt för den människa jag har förlorat och som enligt mig svikit mig. Jag accepterar dina val i livet, men måste du, som alltid har varit min bästa vän, förebild och faktsit närmsta förälder, såga av dina grenar så snabbt och hårt och bete dig helt annorlunda mot mig? Jag har kvar ditt sms som jag fick till svar förra fars dag "Goding, nu börjar nästan tårarna rinna igen...jag kommer alltid älska dig semlan =)" Det är min Tomas, men vem är du nu? Hoppas du har en bra fars dag i alla fall med ett barn mindre....

E.